* Jag blev polare med en gladalkis på tbanan. Han började prata med mig för att han trodde att hunden jag stod bredvid var min. Han presenterade sig som Kjelle. Sen när han gick av så sa han:
- Jag heter egentligen inte Kjelle utan Dick och jag är scout.
Och bredvid honom satt en gammal kvinna i kornblå klänning och orange pottfrisyr och log mot mig. Hon log så mycket att jag var tvungen att säga hej då när jag gick av, eftersom det kändes som om vi fått nån slags kontakt!!!???
Dagens trista sake:
* Den ovan nämnda/ritade hunden ägdes av en annan alkis. Han i sin tur berättade för gladalkisen att han sett en kvinna ramla och slå sig blodig tidigare på dagen. Han hade skyndat sig fram och erbjudit henne hjälp att komma upp. Men kvinnan hade bara skrikit åt honom att gå och vägrat ta emot hans hjälp. Han var jättebesviken. Gladalkisen försökte dock trösta honom.
3 kommentarer:
Jag blev glad av ditt inlägg. :)
Hoppas det inte var min jobbarpolare. Han heter Kjelle å ser lite ut så där. Pratade han finlandssvenska?
Fredrik: Bra!!!
Hampa: Nä, han var en riktig söderkis som hejjade på Hammarby.
Skicka en kommentar