* En av katterna i grannskapet har förälskat sig i vår veranda. Vi träffar honom sällan men vi ser hans spår (katthår på en filt vi glömt ute över vintern). Igår natt när vi kom hem låg han och slaggade i godan ro och blev naturligtvis asskraj när vi dundrade in. Han for nerför trappen som en oljad blixt och - som en kamikazekatt - rakt ut i drivorna. Och alla vet ju hur djup snön är nu... Som en häst galopperade han fram genom snön.
4 kommentarer:
Det var inte VÄRDIGT!
Nej, men roligt! ; )
och jag såg honom smyga runt imorse så han överlevde pärsen...
Åh, jag blir full av kattlängt!
Haha! Så gjorde vår grannes katt ofta också. Fast det var ju då, då vi hade veranda.
Katter är coola.
Skicka en kommentar