Dagens nervösa:
* Idag är dagen D! Dagen då jag och Jack förlorar vår oskuld. Vi ska in till stan! Vi ska fika med najsiga Hedgen. Men innan fikan måste jag ta bussen in till stan (min tbanelinje är avstängd... till i höst). Jag är skitnervös.
Jag oroar mig för följande incidenter:
* Jag kommer inte på bussen för jag vet inte hur man gör.
* Om jag kommer på bussen så kommer Jack att vakna och gallskrika och jag dör av skäms.
* Jag kommer inte av bussen så att jag får åka Gullmarsplan - Farsta Strand hela dagen. Fram och tillbaka i all evighet.
* Jag kommer att bli antastad av nån pundare i Gullmars.
* Jag kommer att bli antastad av nån alkis vid Ringen.
* Jag kommer att behöva amma in public.
* Jag kommer att välta bord och stolar inne på fiket. Mejja ner dem med barnvagnen.
Shit, det här kommer att bli riktigt spännande...
Så om ni ser nån stirrig svettig typ med barnvagn inne på Söder - hälsa inte, för då kommer jag börja hyperventilera och gråta av skräck.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Jag ska leta efter dig på söders höjder idag! :)
Minns hur det var. Hade också busspanik. Men det kommer att gå bra! :)
lille vän, det går bra!
jag minns när min oskuld rök. Carl var tre veckor och en kompis tyckte det var hög tid att jag kom ut. vi sågs på NK och lunchade, jag ammade och skulle sen byta blöja på en gallskrikande unge. hittade inget skötrum och efter vad som kändes som en evighet bytte jag på honom i vagnen ståendes i nåt hörn. när han hade somnat var jag helt matt och gick runt på NK. Köpte ett par strumpor från Tiger för typ 200 spänn. ett fint minne :P
Hahahahaaaaa! Underbara människa! Det kommer att gå alldeles, alldeles bra! Folk brukar gärna hjälpa till med barnvagn in och ut ur bussar om det behövs! Du får väl sätta dej på någon sunkig toa och amma! Lycka till!
Det kommer gå kanon! Jag hade panikångest i början bara av att åka buss mellan Årsta och GUllmars när vi skulle till BVC :-) Nu åker vi minst 1-2 ggr i veckan buss till Söder och strosar runt. Vi byter till och med buss ibland. Var mest orolig för potentiella bebi-kidnappare dock och höll vagnen i ett hårt grepp :-)
Har aldrig haft problem med att amma offentligt på söder! Det är mer när man närmar sig östra delarna som de börjar titta snett. Ta med dig en sjal som du kan lägga över. De som sitter och stirrar stirrade jag tillbaka på för det är ju de som är perversa inte du som ger ditt barn mat!
Åh vad jag känner igen mig!
Men det gick fin-fint första svängen in till stan och jag är säker på att det gör det för dig också!
// Jenny
Det kommer gå tokbra!
Och om du vill kan jag lära dig en knytning med sjal som gör att du kan amma jack gåendes (eller sittandes för den delen) utan att någon ser.
Att kunna amma gåendes har räddat mig massor.
Oj! Mycket att oroa sig för... Hoppas det går superbra och att det blir en kul upplevelse för Jack och för dig som latte-mamma :)
/C
Haha, been there, done that...
Min tjej var knapp en månad första gången vi åkte kommunalt själva. På stan gick det relativt bra, hon skrek, men vi var utomhus så jag skämdes inte så mycket. På hemvägen fick jag för mig att gå av spårvagnen ett par hållplatser tidigare för att få en liten extra promenad, varpå hon vaknar och gallskriker hela vägen hem. Jag toksvettades och var lipfärdig och helt utmattad när vi väl kom hem. Kom ihåg att jag trodde att alla skulle tycka att jag var en sån kass och ovan mamma som inte kan trösta min bebis. Nu har jag förstått att ALLA bebisar faktiskt skriker - i synnerhet de riktigt små.
Nu är hon tio månader och förra veckan började hon trötthetsgrina inne på Ica. Jag svettades ingenting alls. Det kallar jag framsteg!
Skräckscenario;
En bussresa fylld med pensionärer med 'kindnypning' i blicken.
Färd i en redan proppfull buss som försöker ta upp MINST två tvillingvagnar fyllda till brädden med illvrålande barn (som naturligtvis kommer att väcka Jack som också kommer att börja gråta) vid nästa hållplats.
A-lagare/annan-påverkad-människa som vill gulla med Jack alt. försöka bjuda honom på en öl eller två.
Jack bestämmer sig för att introducera alla i bussen för lukten av 'en-ljudligt-och-lös-nr.2'.
Kommer att vara minst (om inte mer) lika orolig när jag och J står där och väntar på bussen.
Lycka till ;-)
Jag förstår och känner med dig. Jag har ännu inte åkt buss med tvillingarna. De är tio månader. Men ett och annat cafébesök har det faktiskt blivit, och ingen har dött ;)
Alla: jag känner mig inte ensam längre, nu vet jag att alla har bävat/bävar! hahah, tack för alla roliga historier. Jga har lagt in ett inlägg om hur det gick. Det var ganska läbbigt men det gick bra!
HAHAHAHA!!!Jag grinar av garv!! Det är ju precis som jag!!!
P: Hahha! :D
Skicka en kommentar