Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Roligt vs. trist i vardagsstockholm.
Med en fyraåring och en halvåring.
Om mig
Mina andra sidor
Urval av favoriter
Mina fäns
Bloggarkiv
-
►
2012
(88)
- november (3)
- oktober (9)
- september (8)
- augusti (5)
- juli (2)
- juni (10)
- maj (6)
- april (11)
- mars (8)
- februari (11)
- januari (15)
-
►
2011
(504)
- december (10)
- november (20)
- oktober (47)
- september (58)
- augusti (59)
- juli (47)
- juni (43)
- maj (41)
- april (42)
- mars (50)
- februari (40)
- januari (47)
-
►
2010
(354)
- december (41)
- november (30)
- oktober (33)
- september (24)
- augusti (35)
- juli (21)
- juni (28)
- maj (34)
- april (31)
- mars (12)
- februari (25)
- januari (40)
-
►
2009
(407)
- december (45)
- november (39)
- oktober (34)
- september (27)
- augusti (28)
- juli (17)
- juni (26)
- maj (27)
- april (32)
- mars (35)
- februari (48)
- januari (49)
-
►
2008
(606)
- december (56)
- november (39)
- oktober (50)
- september (46)
- augusti (42)
- juli (46)
- juni (45)
- maj (52)
- april (70)
- mars (69)
- februari (34)
- januari (57)
-
▼
2007
(762)
- december (60)
- november (61)
- oktober (69)
- september (77)
- augusti (72)
- juli (71)
- juni (58)
- maj (51)
- april (63)
- mars (75)
- februari (60)
- januari (45)
-
►
2006
(299)
- december (30)
- november (30)
- oktober (30)
- september (25)
- augusti (23)
- juli (16)
- juni (22)
- maj (27)
- april (24)
- mars (30)
- februari (21)
- januari (21)
14 kommentarer:
Nu? Det är ju sommar!
Jag hör dig. Jag har legat däckad i en vecka. Fy fan. Krya på dig.
Alla andra kör med paus för semester nu, men du har influensa!? Originellt!
:-)
Krya på dig Minna!
Neje! Mitt i sommarn??!
Krya på dig!..
men vännen! krya på dig!
Men nooo! Krya!
MINNA!
Jag erkänner: jag förstår inte poängen eller syftet med alla miljoner bloggar som lite från ingenstans har dykt upp det senaste året, jag stör mig på de flesta bloggare och det känns som om alla lever efter filosofin "jag bloggar-därför finns jag". Jag kommenterar aldrig på bloggarna jag (i smyg) läser då jag 9 av 10 gånger inte har något trevligt att säga. Därför är detta en stor dag för mig. Jag har inte bara förstått syftet med bloggandet (eller åtminstone din blogg) men också ägnat hela dagen, kvällen och en bit av natten åt att ta mig igenom alla inlägg, länkar och bilder på din blogg. Det har varit en sträckläsning av den bästa sorten: man villl inte sluta läsa men tvingar sig ändå av rädslan för att det snart kommer att ta slut.
Jag har skrattat åt din härliga humor, njutit av alla underbara konversationer och känt mig lite avundsjuk på kollegan A, kemisten och alla andra som får gotta sig i ditt sällskap dagligen.
Nu till mitt nyfunna syfte: Kom för en månad sen hem till min lägeneht, hittade min pojkvän och sambo sedan fyra och ett halvt år tillbaka med en annan i vår säng, blev misshandlad och förnedrad framför hans älskarinna och har nu idag, för första gången sedan dess, haft en hel dag då jag kunnat ägna mig åt något som inte påminde mig om honom, dem, oss, smärta och annat elände. En dag jag inte grät varannan timme eller planerade alla möjliga hämndaktioner för att sedan ge upp och gråta en skvätt till. En dag då tankarna var för upptagna med att fundera över kemistens nästa kvicka kommentar, vem som skulle stå för dagens roliga mejl eller vilka galningar du skulle träffa på tunnelbanan.
TACK!
Detta blev långt, så jag ska inte uppta särskilt mycket mer plats och tid.
Tack för denna dag!
A.
Usch, stackars, stackars dig! Krya p[ dig!
"Man saknar inte kossan förrns båset är tomt.."
Förgäves kollar jag ifall du mot förmodan har uppdaterat en nej..
=(
=)
Ha en go helg trots flunsan!
Tommy: jag är lite efter...
MKYD: URK, fy fan asså. Hoppas att du nu mår lite bättre nu.
Nilla: tack. Ja, orginell är mitt signum... tyvärr.
Grynet: Tack, jag kan glädjas åt att det emst regnar iallafall...
LindaK: män täckär (skånska)
polly: tack!!
A: Vet inte vad jag ska börja. Men det känns varmt i hjärtat att jag och min vardag har lyckats pigga upp dig om än för en liten stund mitt i allt det hemska och vidriga du har råkat ut för. Sänder många styrketankar (om än fortfarande lite influensasvaga sånna men jag tror inte det smittar i tanken...)!!!
Karin: tack!!
Heléne: nu är jag snart redo att mjölkas igen! :D
A, fy fan vilken jävla skitarseljävel!
Hoppas att det är bättre nu och att du har varit så snäll mot dig själv att du dumpat fanskapet.
kemis: det är din förtjänst att jag mår bra nu. puss!
Kemisten: Skitarseljävel var ett mycket passande namn. Ja han är dumpad och utflyttad. Dock gör det fortfarande ont i hjärtat, själen, kroppen och alla andra ställen som han lyckdes beröra och skada. Tiden ska läka alla sår så jag ger det tid. Minna får lyckligtvis vissa dagar att gå fortare. :)
A.
A. bra att du uppmärksammade mig på att Kemistens inlägg var till dig... därav min konstiga kommentar på det. Ibland blir det svårt... :O
Skicka en kommentar