* Imorse vaknade jag med ett namn på hjärnan. STRIT! Han var en seriefigur i en bok vi hade när jag var liten. Googlade fram honom. Han finns här och är bedårande.
* Kollega M säger inte mycket. Men när hon gör det är det alltid med ett skratt. Idag i ett samtal om namn sa hon:
- Den enda gången jag skrattat åt en dödsannons var när jag såg att en person vid namnet Hervor Vessla dött. Jag skrattade åt namnet i flera dagar.
(med respekt till eventuella släktingar)
* Klockan är 21.30 och inte en flinga har fallit från skyn. Jag är nöjd.
Dagens fråga:
* Var det någon som hörde "Christer" i P3 nu i eftermiddag? När de pratatde om tarmsköljningsapparaten? Om du hörde, höll du också på att trilla av stolen av skratt?
7 kommentarer:
Ständigt denna vessla!
Lyssnade på "Christer" - undrar just hur nöjd radiopratarens pappa var med inslaget. Hahahahahah - gapflabbsvarning!
Jag läste också Strit när jag var liten! Min yngsta syrra älskade den, jag tror hon kunde identifiera sig ganska mycket. Jag och det andra äldre syskonet fick finna oss i att just denna gång vara de som åt för många äpplen och fick ont i magen.
kem. Ja, ständigt.
AnnicaB: Hahah, ja, och syrran då??? Hur nöjd var hon?
Bruden: Jag är yngst. Jag älskar den fortarande. Min favoritbild var när han väntade på att kläderna skulle torka.
Strit? Är inte det en insekt?
sparris: kanske? låter bekant på nåt sätt.
Haha! Strit... Min pappa tjatar fortfarande om att jag alltid ville att han skulle läsa den för mig när jag var liten, bara för att pappa tyckte så illa om lilla Strit... Redan då visste jag att reta gallfeber på pappsen!
/Christina 25
Skicka en kommentar